Avtalsrörelsen åter igång

Efter att industrin satt normen för lönenivåerna i kollektivavtalen fortsätter förhandlingarna för övriga branscher vars avtal löper ut under 2020. Nu följer nya villkor för merparten av de svenska arbetsgivarna och närmare tre miljoner anställda omfattas.

Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden. Som den bransch som främst konkurrerar med andra länder blir detta vägledande för avtal i andra branscher. De villkor som industrins parter kommer överens om fungerar som ett kostnadstak, det så kallade märket, för löneutvecklingen även inom andra branscher. De parter som tecknat industriavtalet (åtta arbetsgivarorganisationer och fem fackliga organisationer) tecknar tillsammans 57 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.

Startskottet för avtalsrörelsen 2020 blev den 20 december 2019, när industrins parter växlade sina avtalskrav. Förhandlingarna satte därefter igång efter nyår och sedan hade man fram till den 31 mars 2020 att komma överens. Så kom coronaviruset och partnerna valde att skjuta upp förhandlingarna. Avtalen förlängdes, prolongerades, fram till den 31 oktober. Efter förhandlingar blev märket satt och den 1 november var parterna var överens om de nya villkoren.

Innan coronomin spekulerades det i korta avtalsperioder om ett år, något som nu inte blev fallet för industriavtalet. Industriavtalet innehåller löneökningar om 5 procent över 29 månader. Det innebär att avtalen löper fram till 31 mars 2023. Parterna inom industrin har kommit överens om att det inte ska bli någon retroaktivitet från 1 april i år. Avtalet innehåller även en ökad avsättning till flexpension om 0,4 procent. vilket ger ett totalt avtalsvärde på 5,4 procent. Efter att Industriavtalet kom på plats har flera avtal slutits. Ett av dessa större avtal är det mellan SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, och Kommunal, som till skillnad mot industriavtalet inkluderar retroaktivitet från 1 april. Det finns även branscher där parterna är långt ifrån varandra. Inom handels finns ett strejkvarsel som kan realiseras den 13 november och inom livsmedelsbranschens drogs nyligen ett varsel om stridsåtgärder som skulle ha brutit ut den 9 november tillbaka.

När avtalen är påskrivna är det dags att omsätta överenskomna regleringar till praktik och säkerställa att alla delar av avtalet följs. Alla berörda, det vill säga både arbetsgivare och anställda, ska få information, till exempel ska lokala löneförhandlingar genomföras och andra delar av avtalet kan behöva anpassas lokalt där den möjligheten finns.

De företag som inte är bundna av kollektivavtal behöver i formell mening inte använda den modell för lönerevisioner som föreskrivs i kollektivavtalen. Många av dessa företag väljer ändå att följa avtalets nivåer gällande löneökningar, pensioner och andra villkor. Att försöka hålla sig uppdaterad kring kollektivavtalet i aktuell bransch ger bra förutsättningar för bra lönerevision inom företagen.



En guide: E-faktura eller PDF-faktura – vad ska du välja och hur kommer du igång

I takt med att allt fler affärsprocesser digitaliseras, blir frågan om hur fakturering ska ske allt mer aktuell. För många innebär detta ett vägval mellan PDF-faktura och e-faktura. Vad är …

Muntliga avtal gäller i de flesta fall men bör undvikas

För att undvika ord-mot-ord-situationer är skriftliga avtal mellan arbetsgivare och anställda att rekommendera. Det är viktigt särskilt ur arbetsgivarsynpunkt eftersom den anställde vid en …

Vem gör du affärer med?

Vissa saker bör företagare kontrollera eller se över regelbundet. Det kan vara att lägga om lånen eller att hitta en billigare försäkring. En åtgärd du som företagare bör se över en …

Konkurserna ökar – vad tänka på?

Antalet konkurser var 2023 det hösta sedan finanskrisen på 90-talet och trots att våren nu är här syns ingen ljusning. Det ligger många riskfaktorer bakom den ökade konkursvågen enligt …

Så kan du jämna ut företagets resultat med skattemässiga dispositioner

När en enskild näringsidkare vill jämna ut det skattemässiga resultatet finns det tre olika skattemässiga dispositioner att använda sig av: avsättning till periodiseringsfond respektive …

Omfördela skattereduktioner i inkomstdeklarationen

En skattereduktion minskar den skatt som en fysisk person ska betala. Det innebär att man behöver betala tillräckligt med skatt för att kunna tillgodoräkna sig en skattereduktion. Vissa …

Jens Nylander: ”Noggrannare leverantörskontroller kan förhindra ekonomisk brottslighet”

De kriminella blir allt mer raffinerade och allt fler företagare vittnar om att de utsätts för bedrägerier. I denna verklighet blir det allt viktigare för företagare att inte bara känna …

Så kan företagaren motverka penningtvätt

Penningtvätt är ett globalt problem som bland annat innebär att företag används för att tvätta illegalt intjänade pengar. Victoria Müller, kvalitetsrådgivare på branschorganisationen …

Vad kommer Skatteverket att kontrollera i år?

Nyligen öppnades möjligheten att deklarera digitalt (19 mars) och Skatteverket har också informerat vad myndigheten kommer att granska i år när det gäller privatpersoners deklarationer. I …

Nya bud för samfälligheter som inte är skattskyldiga för moms

I februari meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att samfällighetsföreningar inte ska ta ut moms på bidrag som föreningen tar ut från sina medlemmar. Avgörandet överensstämmer inte med …

Senaste nytt