
Semester 2020
Nyligen öppnades möjligheten för inrikes resor under sommaren. När nyheten lanserades att reseråden nu lättas i Sverige från och med den 13 juni blev bokningssajter överbelastade, så det var välkomna nyheter.
Årets sommar kommer ändå att bli annorlunda mot vad vi är vana vid. En del kommer inte kunna vara lediga på grund av för mycket jobb, andra jobbar nästan ingenting alls eftersom de är korttidspermitterade.
Semester är redan ett av mest komplexa områdena inom lön, så hur ska egentligen semester i kombination med korttidsarbete hanteras?
Stödperiod
Planeringen av den huvudsakliga semestern är vanligtvis avklarad för de flesta företag vid den här tiden på året. Enligt semesterlagen ska den anställde få besked senast två månader före den beviljade ledighetens början. Lagen öppnar dock upp för att besked får lämnas senare om det finns särskilda skäl, då om möjligt minst en månad före ledighetens början. Särskilda skäl har Vision och (SKR) samt Sobona tagit fasta på i det avtal som tecknades den 23 april om tillfälliga semesterregler. Detta i en sektor där vi alla vet att de anställda dagligen presterar underverk och där behovet av ledighet är stort. Parterna kom överens om tillfälliga regler för verksamheter där semesterplaneringen inte går ihop. Dels just om att besked om semester ska lämnas senast en månad innan ledighetens början dels att huvudsemestern kan förläggas till december mot en ekonomisk kompensation.
Avseende korttidspermittering undrar man då om företagen ska göra olika ansökningar för perioderna? Det finns i den ursprungliga lagen begränsningar vilket gör att företaget inte får ansöka om förlängning mer än en gång med tre kalendermånader. Sedan har Tillväxtverket inte klargjort om det finns andra förutsättningar i och med den kompletterande förordning som kom med corona. I förordningen står det dock inte något om förlängningen. Så rekommendationen blir att göra ansökan för hela perioden som man tror att behov finns. I ansökan kan företagen ange planerad frånvaro, och som alltid med ledigheter är utfallet inte klart förrän perioden har passerat. Så det blir avstämningen till Tillväxtverket som redovisar hur närvaron blev.
Semesteruttag
Företaget får alltså inte ersättning för den lön som betalas ut under semestern. Grundregeln för all frånvaro i kombination med korttidsarbete är att den ska hanteras utifrån ordinarie arbetstidsförläggning. Semesterlön och semestertillägg hanteras som vanligt och beräknas på den ordinarie lönen. Men som alltid gällande lön så är det först och främst kollektivavtalet som styr om det finns ett sådant. Semesterförläggningen påverkas inte av korttidsarbetet. Semesterutläggningen sker utan hänsyn till hur kortidspermitteringen är förlagd. En veckas semester, för arbetstagare som normalt är schemalagd fem arbetsdagar per vecka, innebär att fem semesterdagar läggs ut även om korttidsarbetet endast sker på två dagar i veckan. Fyra veckors huvudsemester innebär därmed att 20 dagars semester tas i anspråk.
Semester ska utbetalas på samma sätt som om den anställde hade arbetat som vanligt. Det innebär att det intjänade värdet enligt lag och kollektivavtal är det som gäller. Vid sammanfallande intjänandeår och semesterår tjänas semesterlön in som om den anställde arbetat i normal omfattning, det vill säga korttidsarbetet påverkar inte.
Julgåvor – vad gäller i år?
Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det …
Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?
Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som …
Undvik kvarskatt nästa år
Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den …
Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare
Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och …
Fick du slutskattebeskedet i augusti?
Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär …
Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!
Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt …
Höstaktuellt om semester
Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.Som anställd och arbetsgivare …
Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår
Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar …
Inkomster från försäljning av privata tillgångar
Sommaren är över och kanske hyrde du ut din sommarstuga eller husbil? Eller rensade du kanske rent av garaget och sålde prylarna? Nu kan Skatteverket få kontrolluppgifter från dina …
Höjd ränta på skattekontot- igen
För andra gången under 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. De nya räntorna gäller från och med den 1 augusti 2023. Den höjda räntan påverkar bland annat …