Riksdagen har beslutat att skattillägg ska kunna tas ut även om du på eget initiativ rättar en oriktig uppgift i din inkomstdeklaration. Det gäller i de fall du gör en rättelse med anledning av att Skatteverket har informerat om en generell kontroll och rättelsen inte kommer in till myndigheten inom två månader.
Skatteverket kan påföra dig skattetillägg om du har lämnat en oriktig uppgift i din inkomstdeklaration. Men om du på eget initiativ rättar felet i efterhand ska du inte bli påförd något skattetillägg.
Det anses vara en rättelse på eget initiativ så länge som Skatteverket inte har upptäckt den oriktiga uppgiften. Har Skatteverket däremot ställt en fråga till dig som har samband med den oriktiga uppgiften är det för sent att komma in med en rättelse för att undvika skattetillägg. Detsamma gäller om Skatteverket beslutat om revision.
Anledningen till att skärpta regler införs är att det under senare år skett en kraftig ökning av rättelser på eget initiativ. Det kan ha sin förklaring i att Skatteverket har utökat sitt informationsutbyte med andra länder. Det har därför blivit svårare att undanhålla inkomster. Men även de så kallade läckorna om dolda tillgångar utomlands som exempelvis Panamadokumenten 2016 och Paradisläckan 2017 torde ha ökat intresset att på eget initiativ rätta tidigare lämnade inkomstdeklarationer.
För att effektivisera Skatteverkets kontrollmöjligheter införs en tidsmässig begränsning för rättelser på eget initiativ när Skatteverket aviserar riktade kontroller.
En rättelse anses inte vara på eget initiativ om Skatteverket har informerat om att en generell kontroll ska genomföras och rättelsen görs senare än två månader efter utgången av den månad informationen lämnades och rättelsen har en koppling till den generella kontrollen. I ett sådant fall får skattetillägg tas ut.
Reglerna om skattebrott vid rättelse på eget initiativ har utformats på motsvarande sätt.
Skatteverket ska på sin webbplats informera om de generella kontroller som kommer att genomföras. Informationen ska innehålla uppgifter om
Om du rättar ett annat beskattningsår eller en annan redovisningsperiod än den Skatteverket anger på sin webbplats, anses rättelsen vara på eget initiativ. Något skattetillägg får då inte tas ut.
Reglerna träder i kraft den 1 augusti 2018 och tillämpas på rättelser som görs efter ikraftträdandet.
Regeringens proposition 2017/18:144
Skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård slopas från och med den 1 juli 2018. De nya reglerna tillämpas på förmåner som arbetsgivaren betalar efter den 30 juni 2018.
Riksdagen har beslutat att från och med den 1 juli 2018 slopa skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård i Sverige samt vård och läkemedel utomlands. Samtidigt slopas arbetsgivarens avdragsförbud i inkomstslaget näringsverksamhet för denna typ av utgifter avseende anställda.
Det innebär att förmån av privat vård i Sverige blir skattepliktig för den anställde och att arbetsgivaren kommer att få avdrag med ett belopp som motsvarar förmånens värde. De nya reglerna för privat vård motsvarar vad som redan gäller när en arbetsgivare betalar för offentligt finansierad vård i Sverige som ges till en anställd.
Förmån av vård och läkemedel utomlands när en anställd insjuknar i samband med tjänstgöring utomlands kommer även fortsättningsvis att vara skattefri för den anställde. Skattefriheten behålls även för de statligt anställda som är stationerade utomlands när det gäller förmån av vård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.
Utgångspunkten för skattepliktiga förmåner är att dessa ska värderas till marknadsvärdet. Med marknadsvärdet avses det pris som den anställde skulle ha fått betala om han själv skaffat sig motsvarande varor eller tjänster.
Av förenklingsskäl ska dock förmån av sjukvårdsförsäkring värderas till det belopp som arbetsgivaren betalar i premie. Det motiveras med att premier för sjukvårdsförsäkringar varierar kraftigt bland annat beroende på den anställdes ålder och självrisken. Det skulle därför bli alltför administrativt betungande för både arbetsgivare och Skatteverket att fastställa ett marknadspris.
Förmånsvärdet kan dock justeras uppåt eller nedåt om det finns synnerliga skäl. Det kan bli fallet om förmånsvärdet avsevärt avviker från vad den anställde normalt skulle få betala för en sjukvårdsförsäkring.
I inkomstskattelagen finns ett antal bestämmelser som avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst. Denna försäkringsform som infördes 1950 erbjuds inte längre på marknaden. Den tas därför bort från skattelagstiftningen.
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2018.
Förmån av hälso- och sjukvård och läkemedel anses tillhandahållen i samband med arbetsgivarens betalning av en utgift för hälso- och sjukvård eller läkemedel. Beträffande sjukvårdsförsäkring innebär det att förmånen tillhandahålls i och med betalningen av försäkringspremien. Eventuella premier betalda före ikraftträdandet för försäkringar som avser tid efter ikraftträdandet träffas således inte av de nya bestämmelserna.
Regeringens proposition 2017/18:131
Företag som bedriver verksamhet med fordonsservice, kropps- och skönhetsvård samt grossistverksamhet med livsmedel och tobak ska föra personalliggare från och med den 1 juli 2018.
Regeringen föreslår i en proposition att systemet med personalliggare utvidgas till att även avse fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvårdsverksamhet.
Med fordonsserviceverksamhet avses underhåll och reparation av personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar och mopeder. Exempel på arbeten som utgör fordonsserviceverksamhet är reparationer, lackering, glasarbeten, tvätt, rekonditionering, hjulskifte och däckservice.
Näringsverksamhet som avser vidareförsäljning av livsmedel, drycker och tobak till andra än konsumenter, räknas som livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet. Begreppet vidareförsäljning innebär att kravet på personalliggare inte omfattar producenter som till exempel bönder och fiskare.
Med kropps- och skönhetsvårdsverksamhet avses behandling av en persons kropp eller omsorg om en persons yttre, dock inte åtgärder som normalt utförs av hälso- och sjukvårdspersonal.
Till denna verksamhet räknas även frisörer som redan idag omfattas av kravet på personalliggare.
Exempel på kropps- och skönhetsvård är hårvård, ansiktsbehandlingar, håltagning i näsa, navel och öron, nagelvård, sminkning, tandblekning, tatuering, massage och ljusterapi.
I propositionen föreslås dessutom en utvidgning av vad som ska omfattas av skyldigheten att föra personalliggare vid så kallad blandad verksamhet. Om en näringsidkare bedriver både verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma verksamhetslokal, ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras i personalliggaren för de personer som är verksamma i den andra verksamheten.
Det föreslås också att nödvändiga identifikationsuppgifter löpande ska dokumenteras i personalliggaren när arbete utförs av enskilda näringsidkare, företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dessa personers familjemedlemmar i de fall det finns en skyldighet att föra en personalliggare.
Ett nytt system med månadsvis rapportering på individnivå av löner och skatteavdrag införs stegvis i arbetsgivardeklarationen.
Företag som upprättar personalliggare börjar med månadsvis rapportering redan den 1 juli 2018, om de har minst 15 anställda. Men det gäller inte de branscher som omfattas av denna proposition. De kommer att omfattas av det nya systemet från och med den 1 januari 2019.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Regeringens proposition 2017/18:82
Regeringen föreslår i en proposition att bestämmelserna om en karensdag ska ersättas av ett karensavdrag i sjukförsäkringen.
Dagens regler om en karensdag innebära att arbetstagare med koncentrerad arbetstid får ett relativt högt avdrag om karensdagen inträffar under en dag med ett långt arbetspass. Vidare innebär bestämmelserna att arbetstagaren kan undvika avdrag motsvarande en hel dagsinkomst (karensdag) om han eller hon sjukanmäler sig sent på dagen.
För att uppnå en mer rättvis karens föreslår regeringen att karensdagen ersätts av ett karensavdrag.
Genom att ersätta bestämmelsen om karensdag med en bestämmelse om ett karensavdrag kommer sjuklön att kunna lämnas för samtliga dagar i sjuklöneperioden. Karensavdrag för sjuklön ska motsvara ett avdrag på 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en genomsnittlig vecka.
För att kunna beräkna en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön behöver arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per kalendervecka kunna räknas fram. Den i anställningsavtalet överenskomna tjänstgöringsgraden, eller det som i övrigt har avtalats gällande tjänstgöringsgrad, bör kunna användas till ledning för en sådan beräkning.
Med en vecka avses en kalendervecka, det vill säga en tidsperiod om sju dagar måndag till söndag. En kalendervecka är vald utifrån tanken om att karensavdraget ska vara andelsmässigt densamma för alla försäkrade oavsett antal arbetade timmar per vecka och oavsett hur dessa timmar är förlagda över veckans sju dagar.
För det stora flertalet försäkrade kommer avdraget storleksmässigt i pengar motsvara det nuvarande avdraget som sker i form av en karensdag.
Den närmare beräkningen av karensavdragets storlek ska få bestämmas genom kollektivavtal.
De nya reglerna om karensavdrag ska träda i kraft den 1 januari 2019 och avse nya sjuklöneperioder som inleds från och med den dagen.
Regeringens proposition 2017/18:96
Att anpassa en byggnad på en näringsfastighet för privat hästhållning på-verkar enligt Högsta förvaltningsdom-stolen inte rätten att göra avdrag för utgifter avseende reparation, underhåll och ombyggnad.
Vid inkomstbeskattningen delas fastigheter in i privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter. Innehav av näringsfastighet räknas alltid som näringsverksamhet.
Ann äger en lantbruksfastighet. På fastigheten finns ett småhus med tillhörande tomtmark och ekonomibyggnader. Hon äger två hästar som inte ingår eller kommer att ingå i en näringsverksamhet utan innehavet är betingat av privat intresse. En av ekonomibyggnaderna, en lada, ska användas som stall för hästarna. Den är dock i dåligt skick och det krävs olika åtgärder innan den kan användas som stall för hästarna. Tak och fasad ska renoveras och en ombyggnation ska ske invändigt där det ska byggas hästboxar och sadelkammare.
Ann vände sig till Skatterättsnämnden och begärde besked om utgifter för reparation och underhåll av tak och fasad på ladan var sådana utgifter som får dras av i näringsverksamhet. Hon ville även ha besked om utgifter för invändig ombyggnation av ladan fick dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Frågan var alltså om avdragsrätten påverkas av att byggnaden ska användas privat.
De aktuella reparationerna och ombyggnaden kan sägas ha ett privat syfte men samtidigt är det åtgärder som vidtas på den fastighet som konstituerar näringsverksamhet. Detta talar i sig för avdragsrätt, konstaterade Skatterättsnämnden, SRN. Vidare ger varken lagtextens ordalydelse i 19 kapitlet eller systematiken i inkomstskattelagen i övrigt stöd för annat än att denna typ av utgifter är avdragsgilla. Ett eventuellt privat nyttjande får beaktas genom regler om uttagsbeskattning i 22 kapitlet, framhöll SRN.
SRN fann att utgifterna för reparation och underhåll av tak och fasad samt utgifter för ombyggnaden får dras av i näringsverksamheten.
Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade på att det skulle fastställas av Högsta förvaltningsdomstolen, HFD.
Enligt HFD var de planerade åtgärderna av sådant slag att utgifterna för dessa föranleds av själva innehavet av näringsfastigheten. Utgifterna får därför dras av i näringsverksamheten enligt de regler som gäller för respektive åtgärd.
Det förhållande att de aktuella åtgärderna syftar till att möjliggöra ett privat utnyttjande av byggnaden påverkar inte avdragsrätten för utgifterna, slog HFD fast i sin dom.
Dom 2017-12-13, mål nr 2169-17
Läs också Bygga om lada till stall >>
Kammarrätten bestämde uttagsvärdet till 500 kr per månad och häst vid uttagsbeskattning för privat användning av fyra stallplatser på hästägarens egen lantbruksfastighet.
När en företagare tar ut en förmån för privat bruk ur sin näringsverksamhet ska förmånens marknadsvärde redovisas som intäkt. Marknadsvärdet är det pris som företagaren skulle ha fått betala på orten för en motsvarande vara eller tjänst. Finns det inget jämförbart pris på orten ska ett uppskattat marknadsvärde användas.
Linda äger en lantbruksfastighet. Hon har fyra hästar på fastigheten och en av fastighetens ekonomibyggnader används till viss del som stall. Hästarna har tillgång till boxplatser och grönbete på gården.
Vid beräkning av det belopp som Linda ska uttagsbeskattas för anser hon att det måste beaktas att ladugården där hästarna är uppstallade inte är renoverad, det saknas sadelkammare samt varmvatten och att det är låg takhöjd. Det finns inte heller skrittmaskin, foderrum eller spolplats. Under Skatteverkets utredning har hon skickat in exempel på annonser avseende stallplatser och sommarbete där priser varierar mellan 200 kr och 500 kr per månad.
Skatteverket uppskattade marknadsvärdet till 700 kr, exklusive moms, per häst och månad.
Linda överklagade Skatteverkets beslut.
Av förarbetsuttalanden framgår, enligt förvaltningsrätten, att om något bestämt marknadspris inte kan fastställas får man nöja sig med en uppskattning av ett intervall inom vilket marknadspriset rimligen bör ligga. Ligger priset inom detta intervall får priset anses marknadsmässigt.
För att uppskatta marknadsvärdet för de i målet aktuella stallplatserna ansåg förvaltningsrätten att en individuell bedömning måste göras. Hänsyn ska tas till att det aktuella stallet är slitet och ligger ute på landsbygden samt att inga löpande kostnader för till exempel strö och foder tagits upp i näringsverksamheten.
Förvaltningsrätten konstaterade att de annonser som Linda kommit in med kunde ge viss vägledning vid bedömning av marknadsvärdet även om de inte fullt ut avsåg hästhållning under jämförbara förhållanden. De stallplatser som Linda ska uttagsbeskattas för borde enligt förvaltningsrätten ligga i det övre spannet av den prisbild om 200-500 kr som de ingivna annonserna visar. Förvaltningsrätten bedömde därför att marknadsvärdet skäligen skulle uppskattas till 500 kr per månad och stallplats.
Skatteverket överklagade förvaltningsrättens dom. Kammarrätten i Göteborg instämde i förvaltningsrättens bedömning och avslog överklagandet.
Dom 2018-01-26, mål nr 3888-17
Läs också Bygga om lada till stall >>
Bokföringsbrott föreligger när någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen till exempel genom att underlåta att bokföra affärshändelser, bevara räkenskapsinformation eller lämna oriktiga uppgifter i bokföringen.
För ett aktiebolag innebär bokföringsskyldigheten bland annat att den löpande bokföringen ska avslutas med en årsredovisning. Årsredovisningen måste upprättas i sådan tid att den kan läggas fram vid den årsstämma som ska hållas i bolaget inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Att inte upprätta årsredovisning i tid kan därför utgöra bokföringsbrott enligt brottsbalken.
Straffskalan för bokföringsbrott av normalgraden är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex månader.
Förseningar på mer än fem månader bedöms vanligtvis som bokföringsbrott av normalgraden, oavsett omständigheterna i övrigt. Vid förseningar på mellan tre och fem månader vägs även övriga omständigheter in.
När årsredovisningen upprättats sent beaktas även det informationsunderskott som förseningen ger upphov till för till exempel aktieägare, banker och leverantörer. Ju högre omsättning och ju fler intressenter bolaget har, desto allvarligare är det att årsredovisningen blir försenad, framhåller Högsta domstolen, HD. En försening framstår som mer allvarlig än den annars skulle ha varit om bolaget har ekonomiska problem. I ett sådant fall kan även en försening som understiger fem månader anses vara brott av normalgraden.
Mot bakgrund av lagstiftarens strävan att enstaka och kortvariga förseningar inte ska leda till straff finns det sällan anledning att bedöma förseningar som understiger fyra månader som annat än ringa brott, påpekar HD.
I det första målet HD avgjorde hade Thomas åtalats för att han, i egenskap av ställföreträdare för AF AB, inte inom föreskriven tid avslutat den löpande bokföringen med en årsredovisning.
Förseningen av årsredovisningen hade uppgått till strax under fem månader. En sådan försening kan, enligt HD, som utgångspunkt bedömas som ringa brott. Bolagets redovisade omsättning som uppgick till 387 000 kr för det aktuella räkenskapsåret uteslöt inte att brottet kunde anses som ringa.
Av den årsredovisning som upprättats framgick emellertid att bolaget under de senaste två räkenskapsåren haft negativa rörelseresultat som inte var obetydliga och att bolagets egna kapital på den aktuella balansdagen var negativt. En försening av årsredovisningen var därmed särskilt ägnad att få menliga följder för bolagets intressenter, framhöll HD. Graden av oaktsamhet från Thomas sida framstod därför som betydande.
Enligt HD kunde det inte uteslutas att förseningen till viss del sammanhängde med vissa samarbetsproblem som Thomas haft med anlitad revisor. Men med beaktande av de uppgifter som framkom i målet var HDs uppfattning att förseningen främst förorsakats av grundläggande brister i bolagets bokföringsrutiner, rutiner som det ålåg Thomas i hans egenskap av styrelseledamot att övervaka. Vid en samlad bedömning kunde bokföringsbrottet därför, enligt HD, inte anses som ringa brott.
Thomas dömdes för bokföringsbrott till villkorlig dom och 40 dagsböter.
Dom 2018-02-28, mål nr B 1384-17
I det andra målet hade Peter åtalats för att han, som företrädare för SM AB, cirka nio månader för sent låtit upprätta bolagets årsredovisning.
Enligt Peter borde hans brott bedömas som ringa. Bolaget hade anlitat en redovisningskonsult som skötte bokföringen och han hade därför saknat anledning att tro att allt inte var under kontroll. Men HD påpekade att det är bolagets ställföreträdare som är ansvarig för bolagets bokföring och årsredovisning. Detta ansvar kan inte överlåtas på någon annan.
Förseningen av årsredovisningen hade överstigit fem månader. En sådan försening bör, som utgångspunkt, bedömas som bokföringsbrott av normalgraden framhöll HD. Det fanns dock omständigheter som gav anledning att överväga en mildare rubricering. En sådan omständighet var att verksamheten hade haft en förhållandevis begränsad omfattning. Den redovisade omsättningen hade uppgått till cirka 200 000 kr för det aktuella räkenskapsåret och antalet transaktioner hade uppgått till endast 15–30. Men när det är fråga om en försening på mellan åtta och nio månader kan emellertid brottet inte anses som ringa annat än under mycket speciella omständigheter. Några sådana omständigheter förelåg, enligt HD, inte i detta fall.
Peter dömdes för bokföringsbrott av normalgraden till villkorlig dom och 40 dagsböter.
Dom 2018-02-28, mål nr B 1555-17
I det tredje målet hade Mona åtalats för att hon, som ensam styrelseledamot i IFAB AB, inte upprättat bolagets årsredovisning i föreskriven tid utan först med knappt fem månaders försening. En sådan försening kan, som utgångspunkt, bedömas som ringa brott.
I detta fall, ansåg HD, måste det beaktas att bolagets verksamhet varit förhållandevis omfattande med en redovisad omsättning om cirka 2,9 miljoner kr för det aktuella räkenskapsåret. Det hade också framkommit att bolaget under det sista räkenskapsåret gått med en inte obetydlig förlust som uppgick till cirka en kvarts miljon kronor och att det egna kapitalet vid räkenskapsårets utgång var negativt. En försening av årsredovisningen var, enligt HD, därmed särskilt ägnad att få menliga följder för bolagets intressenter.
Vid en samlad bedömning kom HD fram till att bokföringsbrottet därför inte kunde bedömas som ringa. Det gällde, enligt HD, även med beaktande av vad Mona har uppgett om att hon hade begränsade kunskaper om bokföring, att hon på grund av bolagets ekonomiska situation inte kunde betala bolagets bokförare och att hon hade svårigheter på det privata planet, kopplade till sina barns hälsa.
Mona dömdes för bokföringsbrott av normalgraden. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter.
Dom 2018-02-28, mål nr B 5604-16
Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen står det nu klart att också dyrare sporter som exempelvis golf och ridning ska omfattas av det skattefria friskvårdsbidrag som en anställd kan få av sin arbetsgivare.
Med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens dom den 12 januari 2018 har Skatteverket nu kommit med ett ställningstagande där de redogör för vilka krav som ska vara uppfyllda för att personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård ska vara skattefri.
HFD ansåg att arbetsgivaren, via friskvårdsbidrag, kan ersätta en anställds utlägg som den anställda har haft för golf utan att den anställda beskattas för förmånen. Av domen framgår att lagtextens rekvisit ”enklare slag” inte kan tillmätas samma betydelse när det gäller att bedöma en förmån som utgetts via friskvårdbidrag som när den utgetts som naturaförmån. Avgörande är att friskvårdsbidraget riktar sig till hela personalen och att friskvårdsbidraget är av mindre värde. HFD klargör vidare att friskvårdsbidraget kan användas för att betala en enklare motions- eller friskvårdsaktivitet och att den omständigheten att den sammanlagda kostnaden för den anställde överstiger ett friskvårdsbidrag av mindre värde inte påverkar bedömningen.
Förmån av enklare slag av motion eller friskvård som är tillgänglig för alla anställda och som tillhandahålls på arbetsplatsen, i annan lokal som arbetsgivaren helt eller delvis disponerar eller i lokal enligt abonnemang är skattefri. Exempel på sådana förmåner kan vara möjlighet för personalen att på arbetsplatsen få tillgång till ett gym, massage eller delta i olika friskvårdskurser. Även en friskvårdsförmån som innebär att arbetsgivaren väljer att erbjuda samtliga anställda exempelvis ett gymkort på ett visst angivet gym avseende enklare motion eller ett simkort på en viss angiven simhall är att jämställa med en skattefri naturaförmån, skriver Skatteverket. Detta gäller under förutsättning att de anställda inte kan byta ut gymkortet mot en annan motionsaktivitet.
Med friskvårdsbidrag avses ett belopp som arbetsgivaren erbjuder de anställda att använda för motion eller annan friskvård som den anställde själv väljer inom ramen för arbetsgivarens godkännande. För att friskvårdsbidraget ska omfattas av reglerna om skattefri personalvårdsförmån krävs att friskvårdsbidraget erbjuds med lika stort belopp och på samma villkor till hela personalen. Beloppet som erbjuds måste vara av mindre värde. Skatteverket anser att ett belopp om 5 000 kr inklusive moms per anställd och år utgör ett mindre värde. Om arbetsgivaren erbjuder ett friskvårdsbidrag som överstiger 5 000 kr, ska de anställda som väljer att utnyttja hela friskvårdsbidraget förmånsbeskattas för den del av bidraget som överstiger 5 000 kr. Friskvårdsbidraget kan endast användas för motions- och friskvårdsaktiviteter som är av enklare slag. Om arbetsgivaren ersätter en anställd för dennes utlägg för en aktivitet som inte är av enklare slag ska den anställde beskattas såsom för lön för hela beloppet. En aktivitet som kostar mer än 1 000 kr inklusive moms för ett tillfälle anser Skatteverket inte uppfyller kraven för enklare slag och mindre värde. Om arbetsgivaren via friskvårdsbidraget betalar en sådan aktivitet ska den anställde beskattas.
Aktiviteter som kräver att man själv har tillgång till avancerad eller dyrbar utrustning kan inte anses uppfylla kraven på enklare motions- eller friskvårdsaktivitet. Skatteverket anger motorsport, fallskärmshoppning och hästkörning som exempel på sådana aktiviteter.
När den tjänst som arbetsgivaren subventionerar består av flera aktiviteter varav en eller flera tjänster är av enklare slag, bör bedömningen av vad som utgör förmån av mindre värde och motion av enklare slag avse tjänsten som helhet och inte de ingående aktiviteterna var för sig.
Skatteverket ger följande exempel:
Erna har köpt årskort på Guldgymmet AB för 14 000 kr. I priset ingår förutom inträde till gymmet, frukost inför morgonpassen, frukt, fria handdukar, duschcrème och hudvårdsprodukter. Ernas arbetsgivare ger normalt ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr per år. Arbetsgivaren kan i detta fall inte betala ut friskvårdsbidrag som en skattefri motions- eller friskvårdsförmån, eftersom tjänsten som helhet inte uppfyller kriterierna för att vara av mindre värde och enklare slag.
En arbetsgivare som tillhandahåller möjligheten till enklare motions- och friskvårdsaktiviteter på arbetsplatsen eller genom att erbjuda hela personalen exempelvis ett gymkort på ett visst angivet gym kan även erbjuda de anställda ett friskvårdsbidrag. För att arbetsgivaren även ska kunna erbjuda ett friskvårdsbidrag krävs att alla anställda kan ta del av aktiviteterna på arbetsplatsen och dessutom få tillgång till friskvårdsbidrag som kan användas för aktiviteter utanför arbetsplatsen.
SKV ställningstagande 2018-01-24, dnr 202 39595-18/111
Företagsaktuellt nr 1 2018
Skatteverket lanserar i år en ny tjänst som underlättar för dig som tar hjälp av en redovisningsbyrå för att deklarera. Den nya tjänsten gör det möjligt för redovisningsbyrån att göra klart hela Inkomstdeklaration 1 digitalt utom själva godkännandet. Det gör du själv med hjälp av din e-legitimation.
Skatteverket har vid kontakt med företagare fått veta att det varit svårt för dem som anlitar deklarationshjälp att deklarera helt digitalt. En redovisningsbyrå som inte är ombud har inte kunnat lämna huvudblanketten eller övriga upplysningar digitalt och har istället använt papper. Skatteverket har därför utvecklat en ny tjänst tillsammans med Srf konsulterna och programvaruföretagen, som gör det enkelt för byrån att skicka in alla uppgifter i Inkomstdeklaration 1 digitalt. Du som är företagare använder sedan din e-legitimation för att se och skriva under din deklaration.
Så här går det till
Ett sätt för dig som företagare att tidigt få tillgång till din inkomstdeklaration och de uppgifter Skatteverket samlat in om dig är att skaffa en digital brevlåda. Gör du det senast den 1 mars kommer du att få tillgång till din inkomstdeklaration redan den 8-9 mars. Pappersdeklarationer skickas ut först under tiden 15 mars till 15 april.
skatteverket.se
Företagsaktuellt nr 1 2018
Utgifter för representation och andra aktiviteter som ska främja företagets försäljning är avdragsgilla i ett företag. Men då representation rymmer vad som delvis kan vara privata levnadsutgifter och då avgränsningen är svår, finns dock särskilda bestämmelser för dessa utgifter.
För att det ska vara fråga om representation krävs att det finna ett omedelbart samband med företagets verksamhet, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Sällskapsliv av privat natur och personlig gästfrihet räknas inte som representation.
Avdrag vid inkomstbeskattningen för mat och dryck får från och med den 1 januari 2017 endast göras för utgifter för förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses som en måltid och som är av mindre värde.
Som förfriskningar och annan enklare förtäring räknas
Avdraget får enligt Skatteverket inte överstiga 60 kr per person. 60 kr är ett gränsbelopp. Det innebär att om utgiften per person överstiger detta belopp är den inte avdragsgill vid inkomstbeskattningen.
Starköl, vin och sprit eller andra drycker med motsvarande alkoholstyrka kan enligt Skatteverket aldrig anses vara en sådan förfriskning som är avdragsgill vid inkomstbeskattningen.
Avdraget för kringkostnader för till exempel teaterbiljett eller, vid extern representation, för greenfee vid golfspel är begränsat till högst 180 kr per person.
Om en utgift för representation kan dras av vid inkomstbeskattningen är även den ingående momsen på utgiften avdragsgill.
Men även om avdragsrätt för mat och dryck saknas vid inkomstbeskattningen kan den ingående momsen få dras av. Om utgiften överstiger 300 kr exklusive moms per person och förtäringstillfälle begränsas dock avdraget till den ingående moms som beräknas på beloppet 300 kr exklusive moms.
Om en restaurang- eller cateringtjänst avser både mat och sprit, vin eller starköl är skattesatsen för mat 12 procent och skattesatsen för alkoholhaltiga drycker 25 procent. Om utgiften för den inköpta tjänsten överstiger 300 kr ska avdraget för ingående moms beräknas genom proportionering utifrån faktiska kostnader för mat respektive alkoholhaltiga drycker.
Enligt Skatteverket får dock företaget välja att i stället beräkna avdraget enligt en schablon. Avdrag får då göras med 46 kr per person och tillfälle. Det gäller under förutsättning att kostnaderna överstiger 300 kr exklusive moms och att den debiterade momsen minst uppgår till 46 kr per person.
Med måltid och liknande förtäring avses, när det gäller avdrag för moms, allt som är ät- eller drickbart. Det innebär att en representation till exempel kan ske i samband med en lunch eller middag eller i samband med ett mingel där det enbart finns drycker.
Avdrag för representationsgåva får enligt Skatteverket göras med högst 300 kr per person.
SKV A 2017:26
Företagsaktuellt nr 1 2018
